Granskning: Regeringen sänker skatten oavsett retorik

Regeringen Reinfeldt har sänkt skatten till en kostnad av 140 miljarder 2006–2014. 2014 aviserade Fredrik Reinfeldt och Anders Borg ett ”omslag” i svensk ekonomisk politik. De kommunicerade att skatten inte ska sänkas – just nu. Vår granskning visar dock att Fredrik Reinfeldt och Anders Borg använt denna retorik konsekvent under två mandatperioder och inte alls är ett ”omslag”. Och skatten har sänkts oavsett vad regeringen kommunicerat.

Läs hela rapporten här.

Se mer på www.reinfeldtssverige.se/skattesankarlinjen

Anders Borg och Fredrik Reinfeldt har konsekvent tonat ned att man velat sänka skatten. Begrepp som ”om ekonomin tillåter” återkommer ständigt. Redan 2007 konsaterade Anders Borg exempelvis i en intervju med Dagens Industri att huvuddelen av regeringens skattesänkningar redan var genomförda. Och 2010, innan restaurangmomsen och bolagsskatten sänkts och det femte jobbskatteavdraget genomförts konstaterade Fredrik Reinfeldt i en intervju i Dagens Nyheter att ”Jag tycker nu att skattetrycket är nere på nivåer där jag tycker att det ska vara. ” 

 

 

1 kommentarer Dela

En kvarts miljon visningar

LOs infomercial Reinfeldts Sverige har nu ungefär en kvarts miljon visningar. Över 70 artiklar och 4 inslag i TV. Vi kan räkna 10-tusentals reaktioner i sociala medier. En helt fantastisk insats av alla er som hjälpt till att sprida filmen.

Under våren händer många viktiga saker. LOs ringkampanj har redan satt igång. LOs huvudkampanj ska presenteras. Och så kommer vi arbeta vidare med research inför fler granskningar kring Sveriges utveckling.

Redan imorgon kommer du kunna ta del av nästa rapport från Opinionsverket.

Kommentera! Dela

Reinfeldts Sverige - siffror och berättelser från ett förändrat land

4 kommentarers Dela

Antal arbetslösa: 400 000 - Antal förslag från regeringen: 0

Regeringen, med arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M) i spetsen, lägger inga propositioner för hur arbetslösheten ska sänkas i år. Läs mer i den här Svenska Dagbladet-artikeln.

Elisabeth_Svantesson_0_propositioner.png

1 kommentarer Dela

Svenska folket prioriterar inte skattesänkningar

Utbildning och skola, sjukvård och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det vill svenska folket att reformutrymmet för 2014 ska gå till. Bara 3 procent vill se sänkta inkomstskatter, regeringens största satsningar under den åttaåriga regeringsperioden. Det visar en undersökning som Opinionsverket låtit Novus genomföra. 

---

Ladda ned rapporten här.

---

Regeringen Reinfeldts skattesänkningar som genomförts sedan 2006 kostar nära 140 miljarder årligen (SVT.se, 18 september 2013). Det är den ojämförligt största förändringen som regeringen har genomfört sedan den tillträdde. Men svenska folket prioriterar annorlunda. Så här prioriterar de:

1. Utbildning/skola, 27 procent

2. Sjukvård, 25 procent

3. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, 16 procent

4. Äldreomsorg, 11 procent

5. Socialförsäkringar (exempelvis A-kassa), 6 procent

6. Vägar och järnvägar, 3 procent

6. Bostäder, 3 procent

6. Sänkta inkomstskatter, 3 procent

6. Annat, 3 procent

10. Mer pengar till barnfamiljerna, 1 procent

11. Barnomsorg, 1 procent

12. Vet ej, 2 procent

 

Frågan som ställts är: ”Om du fick välja, vilket av följande borde regeringen i första hand prioritera?”

Satsningen på sänkta inkomstskatter kommer alltså på delad sjätteplats i undersökningen. Över hälften av svenskarna satsar hellre på utbildning/skola eller sjukvård. Även arbetsmarknadspolitiska åtgärder, äldreomsorg och socialförsäkringar prioriteras högre än sänkta skatter. 

 

Fakta om granskningen

Undersökningen har genomförts av: Novus

Antal intervjuade personer: 1 021

Tidsperiod: 5–10 december 2013

2 kommentarers Dela

Nu är vi över 10 000

Opinionsverket lanserades i mitten av oktober 2013. Sedan dess har vi hunnit med att producera fyra granskningar, en egen podcast och en hel del annat material. Men allra roligast är det otroliga gensvaret. Vi är nu över 10 000 som utgör Opinionsverket! Räkna med att detts blir en kraft framöver!

1 kommentarer Dela

Karl-Petter Thorwaldssons julhälsning 2013

God Jul och Gott Nytt År!

1 kommentarer Dela

Mediebild avslöjar orättvisa villkor för utländska arbetare under 2013

Låg lön och helt utebliven lön, brandfarligt boende och olyckor är verkligheten för många av de utländska medborgare som arbetar i Sverige. De orättvisa villkoren drabbar både dem som kommer till Sverige legalt och illegalt. Det framgår av en genomgång av 1894 nyhetsartiklar från 2013, som Opinionsverket har genomfört.

Läs och ladda hem granskningen här. Hela listan med 1800 artiklar har du här.


Det går knappast en dag utan att medierna rapporterar om hur utländsk arbetskraft behandlas dåligt på svenska arbetsplatser. Trots att de missförhållanden som rapporteras förmodligen är en liten del av det verkliga problemet så framkommer en bild av Sverige där utländska medborgare systematiskt arbetar för sämre villkor än svenskar.

Vi har gått igenom alla nyhetsartiklar som rapporterat om att utländsk arbetskraft, både legal och illegal, har behandlats illa eller att andra oegentligheter förekommit. Artiklar som inte innehållit beskrivningar av specifika missförhållanden, såsom debatt, ledarartiklar och diverse politiska utspel har rensats bort så att endast nyhetsrapporteringen om problemen finns kvar.


Bärplockarnas öden är en följetong i medierna med 1267 artiklar. Artiklarna beskriver totalt 19 olika unika händelser och grupper av drabbade bärplockare. Vanligaste problemet är att de inte fått betalt.

Även om antalet artiklar som skrivits om bärplockare är i majoritet, så har det skrivits hundratals artiklar om problem inom andra områden. Ett exempel är skogsplanterarna från Kamerun som lämnades skuldsatta utan möjlighet att ta sig hem.
Det är också vanligt med olyckor och skador. Ett exempel är de skådespelare som arbetar på spökhuset på Gröna Lund, vilka länge utsattes för misshandel av besökarna. Även bärplockare har drabbats av bilolyckor och tvingats använda utdömda bilar med körförbud.

I transportbranschen är det vanligt att utländsk arbetskraft leder till mycket hårt pressade löner. 77 artiklar handlar om detta.
Byggbranschen är en annan bransch där underentreprenörer med inhyrd utländsk arbetskraft leder till dumpade lönenivåer och ger en ökad risk för olyckor på arbetsplatserna.

Det är viktigt att påpeka att vår genomgång inte alls kan sägas visa vilka problem som är vanligast, eller inom vilka branscher det oftast uppstår problem. Mycket pekar på att de missförhållanden som rapporteras i medierna är en liten andel av de problem som finns på arbetsmarknaden. Alla som arbetat med de här frågorna är överens om att mörkertalet är mycket stort.
Vi har också försökt att identifiera de specifika händelser som ligger bakom artiklarna. Många artiklar beskriver ju samma händelse, eller ett långt händelseförlopp flera gånger. Vi har identifierat minst 61 specifika fall av missförhållanden, där olika grupper av arbetare drabbats.

Samtliga artiklar som vi undersökt:
Bärplockare, 1267
Skogsarbetare, 330
Teater, 81
Transport, 77
Diverse, 57
Djurpark, 30
Bygg, 14
Jordbruk, 9
Livsmedel, 7
Hemtjänst, 7
Nagelterapeuter, 3
Städare, 2
Restaurang, 2
Elektriker, 2
Cirkusartist, 2
Vård, 1
Nöje, 1
Industri, 1
Handel, 1


Fakta om granskningen
Tidsperiod: 2013-01-01 till 2013-12-17 Antal granskade artiklar: 1894

3 kommentarers Dela

Kritiserade rapporter från Timbro Medieinstitut alltid vinklade till näringslivets fördel

Timbro Medieinstitut, TMI, är en mediekritisk aktör som säger sig bidra till ett samhälle med oberoende och starka medier. Som framgår av namnet ingår TMI i Timbro, som är en högerorienterad tankesmedja finansierad av Svenskt Näringsliv. På sistone har TMI fått stark kritik från tidningen Journalisten och nättidningen Dagens Arena som visat på flera felaktigheter i TMI:s rapporter samt TMI:s tydliga politiska agenda. Men inte bara sakligheten i enskilda rapporter TMI ger ut kan kritiseras, utan även urvalet av vad man väljer att belysa.

---

Ladda ned rapporten här.

---

Opinionsverket har granskat samtliga 66 rapporter TMI gett ut under 2013. Granskningen visar att urvalet alltid är ensidigt. TMI tar genomgående tydlig ställning för aktörer inom näringslivets maktsfär. I två tredjedelar av fallen försvarar TMI stora friskoleföretag, privata vårdkoncerner, höga chefer, matindustrin, kemikalieindustrin, arbetsgivare och näringsidkare generellt. I några fall rycker TMI ut när de anser att vänsteråsikter har fått för stort utrymme i medierna.

Och när de väl försvarar enskilda personer i stället för starka institutioner är även det knappast samhällets svaga som försvaras. De enskilda personer som TMI anser har behandlats illa av medierna är konsulter, läkare, mäklare, höga chefer och politiker. TMI:s mediegranskning saknar helt ett underifrånperspektiv.

Vår slutsats av granskningen är att Timbro Medieinstitut, TMI, är en mediekritisk aktör som enbart bidrar till att stärka näringslivets intressen. Ingenting handlar om att bidra till ett samhälle med starka oberoende medier.

Så här fördelar sig TMI:s ställningstaganden under 2013

  • För friskolor: 11

  • För privata näringsidkare: 8

  • Mot vänstern: 6

  • För privata vårdföretag: 6

  • Mot hyresregleringar: 4

  • För arbetsgivare och chefer: 4

  • För matindustri: 2

  • För Alliansen: 2

  • För kemikalieindustrin: 1

  • För en enskild individ: 8 (hög chef, läkare, konsult, politiker, mäklare, taxichaufför)

 

Opinionsverkets genomgång visar också att TMI inte angriper näringslivsjournalister, ekonomijournalister eller branschjournalister. TMI vänder endast udden mot nyhets- och samhällsjournalistik. En stor del av granskningarna, 29 av de 66, rör public service-journalistik, det vill säga SVT, Sveriges Radio eller UR.

 

Exempel på rapporter från TMI:

TMI försvarar psykiatrikern Ola Gefvert, som bland annat kritiserades i radiodokumentären “Den fastspända flickan.” En kritik som även återfanns i Hanne Kjöllers bok “En halv sanning är också en lögn”.

TMI kritiserar SVT:s reportage om friskolekoncernen JB Education (John Bauer), en friskolekoncern som gick i konkurs med miljardskuld och ställde många elever utan skola.

TMI kritiserar ett DN-reportage om förekomst av arsenik, bly och kadmium i barnmat. Det visar sig att reportaget är korrekt och att Livsmedelsverket till och med anpassar sina riktlinjer till vad DN har beskrivit.

 

Läs TMI:s granskningar här

Läs Tidningen Journalistens granskning av TMI här

Arena skriver om TMI

Publicistklubbens diskussion om Timbro och PR-konsulterna

 

Fakta om granskningen

Tidsperiod: 2013-01-01 till 2013-12-08

Antal granskade rapporter: 66

2 kommentarers Dela

Radio Opinionsverket - En årskrönika för 2013

I dagens avsnitt av Radio Opinionsverket: En årskrönika!

Tillsammans med mina sidekicks Seher Yilmaz, krönikör och konsult, Anders Larsson, ombudsman på LO och dagens gäst Agneta Berge, projektledare på LO och skribent på Politism, går jag igenom några av årets viktiga händelser 2013.

Lyssna på avsnittet och prenumerera på Radio Opinionsverket på iTunes.

 

1 kommentarer Dela